Dag 01 – Om mig
Dag 02 – Min första kärlek
Dag 03 – Mina föräldrar
Dag 04 – Mina syskon
Dag 05 – Mina drömmar
Dag 06 – Min bästa vän
Dag 07 – Ett ögonblick
Dag 08 – Barndomsminne
Dag 09 – 10 saker du inte vet om mig
Dag 10 – Min förebild
Dag 11 – Ett pinsamt ögonblick
Dag 12 – Vad är kärlek?
Dag 13 – Min första kyss
Dag 14 – Mitt favoritminne
Dag 15 – Min favoritfödelsedag
Dag 16 – Detta ångrar jag
Dag 17 – Mina vänner
Dag 18 – Det här upprör mig
Dag 19 – Det här får mig att må bättre
Dag 20 – Det här får mig att gråta
Dag 21 – Mina rädslor
Dag 22 – Min favoritplats
Dag 23 – Det här saknar jag
Dag 24 – Mina ambitioner
Dag 25 – Ett sista ögonblick


Dag 18 – Det här upprör mig

Folk som inte kan ta hand om sina hästar/ponnyer under tävling, eller som inte "sköter sig" på tävingsplatser. Det finns inget värre än ungar som först rider som krattor, piskar på hästen, drar den i munnen eller liknande och sen travar ut från banan lipandes och prylar upp hästen ännu mer. Sen klarar jag inte av de som rider ut från banan och slänger över hästen till aningen mamma eller pappa och sen springer upp på läktaren och sätter sig med sina kompisar. Var ligger ansvaret?

Varför ger man inte bara hästen en klapp på halsen efter ritten, även om det har gått dåligt? Det kan absolut inte vara så svårt. Även om man själv ridit dåligt och är förbannad på sig själv så ska det inte gå ut över hästen om den har gjort ett bra jobb och skött sig så gott den kunnat. Och tro mig, jag vet av ren erfarenhet att det suger att göra en dålig runda, men inte låter jag det gå ut över hästen. Saker och ting blir inte lättare av det!

Den bästa rundan jag någonsin gjort var min deb. i LA med opus -08. Det var många år sen nu, och även om vi stannade ut oss på sista hindret i banan, en kombination, så var jag överlycklig! Tårarna bara rann nerför kinderna när jag red ut för banan; varför? För att det hade gått så jäkla bra, allt flöt på, han kollade inte på någonting, hoppade som fasen och allt var bara perfekt.

Vad jag vill ha sagt med detta är att; Ta hand om den fina ponnyn/hästen du har och acceptera att för att utvecklas och komma någonstans så krävs motgångar. Klappa hästen efter ritten eller ge en morot till den oavsett om det gått bra eller dåligt. För utan att överdiva så kan jag säga att det ser betydligt bättre ut än att pryla upp den offentligt!